somethingtobelievein

För jobbig att ha med i laget.

Dålig. För osmidig, för stor, för tjock, för ful, för tidskrävande av alla. Jag hatar det.

Jag är i vägen för dom som är bra och kan. Jag vill typ försvinna iväg. Vara själv, så jag slipper vara i vägen för alla.

Tänker faktiskt lägga ner den här bloggen nu. Har bestämt mig. Det är för många som jag bryr mig för mycket om och som känner mig för bra, som läser den. Och jag vill inte oroa er i onödan.

Grejen är att jag inte orkar nu, så jag tänker göra det på mitt sätt, utan att ni får veta mer än vad som behövs.

Börjar kanske blogga igen, men inte på den här bloggen, då startar jag en ny.

puss på er finisar

Samtal med mamma, pappa skolsyster och kuratorn.

Jag ska försöka skriva det här så man förstår.. okej.

Min pappa berättade på mötet att han hade ringt till den ätstörningsklinik som vi skickat in papper till och dom hade sagt att det inte ens är säkett att jag får en plats överhuvudtaget. Glad tjej? Svar ja.

Men! Medans vi väntar på besked så ska jag tydligen få ett matschema, antingen av kliniken eller någon dietist.

Jag. Vill. Inte.

Det var typ det enda vi kom fram till på det där äckliga mötet, ändå tog det över en timme.

Lunchen vill jag inte ens prata om.

Men när jag kom hem rignde min tränare.

Alltså. Hon frågade lite olika grejer och jag svarade bland annat att den enda anledningen till att jag vill ta tag i det är för att jag vill spela volleyboll som vanligt igen. Då blev hon alldeles tyst, sen sa hon "då kanske det är bäst att du slutar spela helt". Jag började nästan gråta. För att volleyboll är typ, aah, volleyboll<3

Så.. nu är jag orolig att jag inte kommer få spela alls. Då dör jag.

I morgon är det möte. Jag vill verkligen inte så jag hoppas på att bli sjuk.

Är sjukt nervös.

Det lär ju bli frukost i morgon, så det är galet tur att jag ska träna på kvällen.

Hennes få-mig-att-tänka-om-kraft funkade inte idag. Sweet.

Så jag kör på som planerat.

Tänker inte äta före 4 ungefär, eftersom att jag har träning vid 5. nej klockan 6 eftersom att jag inte får vara med på fysen. fuck.

När jag kom hem igårkväll sa min pappa att min tränare skulle ringa. wtf. Ser inte fram emot det, är nästan lite nervös. Nej, väldigt nervös.

Jag. Vill. Träna. Nu.

11980 meter

-638 kalorier

jag har precis ljugit igen. jag hatar att ljuga, seriöst.

Matchen idag var ju, nice. Vi vann. Jag fick spela 4 av 121 bollar.

Bra.

Jag har blivit så galet dålig. Jag orkar inte med mig själv haha.

Jag vill bli duktig igen. Äta som jag gjorde för 5 månader sen, spela volleyboll som för 5 månader sen.

Snart är det lunch. Jag mår redan illa. Fuck it.

Det är stört, jag har haft blodsmak i munnen hela dagen. Vet inte varför. Äckligt är det iallafall.

Ikväll och i morgon kommer mamma och pappa ha stenkoll på vad jag äter eftersom att vi har match.

Trodde inte ens att jag skulle bli uttagen. Jag tror inte ens att jag ville det ett tag, för jag är för trött.

Jag är trött på allt. Jag älskar att spela volleyboll, det gör jag verkligen. Men mina tränare tror inte på mig längre.

Dom tror inte på vad jag säger eller på att jag orkar. Om jag inte skulle orka skulle jag säga till.

Träning: Alldeles för lite.

Jag hatar hur jag blir påverkad av andra. Gör som dom vill och sen ångrar mig. Får ångest, blir depp och emo.

Ny dag i morgon right!

Även fast det inte finns så mycket nytt att skriva.

Har dock bockat in ett möte med kuratorn, skolsyster, mamma och pappa, samma dag som jag och min pojkvän firar ett halvår. Bra där.

Den här dagen är jag väl ganska nöjd med, lunch och middag, inte allt för stora portioner hoppas jag.

+ en skorpa (wtf) och en mandarin.

Kör på likadant i morgon igen! (- skorpan och mandarinen)

Jag tog ett glas och hällde i lite yoghurt och drog upp sådär på kanterna och så kom hon och flame:ade så sjukt mycket och sa "du får sluta träna helt snart om du inte äter" och då dampade jag såklart tillbaks.

Tvingar dom mig att sluta träna tänker jag inte gå på någon jävla äcklig behandling och jag tänker verkligen inte äta när dom säger till mig. Dom kommer helt enkelt bara göra det värre än det redan är. Korkadeplisdfjphgöhgöo

Jag hatar dom, iallafall idag.

Så grattis mamma, du har precis fått mig att bestämma att jag ska fasta fram till 17:00 i morgon. Nice.

Vet inte om jag är ledsen eller glad över det. Well.

Papper är inskickade till en ätstörningsklinik. hjälp mig.

Mamma var hemma när jag kom hem och sa att jag var tvungen att äta. Dock var det mitt första mål idag såå det blir nog bra, åt för mycket though. 1 omelette(2 ägg) med lite paprika i, nötter, (bra fetter till hjärnan har jag hört, men sjukt mycket kalorier).

Och typ 4 bitar naturgodis och en satsumas.

Det ska inte vara mer här nu. Jag tror att det behövdes idag, för minst två gånger har jag nästan svimmat. Då blir man lite smårädd. Fast det känns ju ändå bra på något konstigt sätt, för då har man typ kontroll på kroppen.

Jag menar då vet man att man inte har fått i sig mat. Fattar någon vad jag menar är det typ amazing.

Hey konstig chey.

Alltså aah. Får se hur det blir efter idag.

Justeeeeeee! Idag fick jag mens för första gången på 4-5 månader. Två tankar flög igenom mitt huvud då.

1. Great, om jag verkligen skulle vilja ha barn när jag blir äldre så funkar det.

2. Jag har gett kroppen way too much food. Fuck it.

Skärpning.

Fast. Jag har faktiskt haft två ganska bra dagar, stått emot både naturgodis, kakor, glass och godis.

Och inte ätit mer än 2 mål varje dag.